Mina barn sov en stund på fm och en stund på em. Men aldrig efter 16.00!
Min uppfattning är att man kan välja livet man vill leva med barn. Antingen gör du de tufft och låter barnen somna vid 1800. Risken finns att du vänjer barnet vid att sova tidig kväll och därmed få gå upp tidig morgon.
Vi lade våra barn tidigast 19.30 gärna senare under mammaledigheten. Detta resulterade i att de också sova längre på morgonen... Man kanske får tampas lite i början men barn är anpassningsbara.
Vi fick ofta höra med vårt första att vi hade tur, men när tvillingarna gjorde precis likadant började nog folk förstå att det kanske handlar om teknik och lite logiskt tänkande inte tur!
Alla gör som de själva vill, vissa vill gå in i rollen som förälder till 100% och tycker att det är deras nya existentiella tillvaro, att leva sitt liv efter barnens. Vi valde att låta barnen hänga på och vara en del av vårt.
Skapa tidiga nattningsrutiner: pyjamas, välling, borsta tänder mm, gör de till en process så barnen vet vad som komma ska.
När barnet är i säng kanske man kan läsa en saga och stanna kvar en liten stund för att snart säga godnatt pussas och sen gå!
Och här gäller de att vara konsekvent.. Många barn börjar skrika när föräldrarna gått. Men att ta upp barnet i dessa lägen är samma ska som att säga att det faktiskt är farligt att ligga i sängen själv. Vänta en stund - kanske 5 min - om barnet fortfarande skriker kan man gå in och vussja lite, men absolut inte ta upp, tända lampor, ge mer välling, gosa och prata osv utan bara visa att du finns. Kan barnet somna själv kan det också somna om själv på natten när det vaknar.
Det lär sig att det inte är farligt att sova och eller somna själv.
Detta kräver tålamod i början men jag lovar att det ger utdelning!